Mossigt & blåsigt spår

En underbar dag på landet blev det i söndags. Vädret hade med sig ett löfte om kallare luft och fler brasor i kaminen, men vi trotsade kylan och jobbade i trädgården och gick i skogen – så mycket som Dinas träningsråd tillåter.

Det blev ett spår – precis som jag lovade mig själv 🙂 400 meter blev det genom mossig (blöt) skog, ris, grus med högt gräs. Det blåste bra igår – 6 m/s och det brusade i trädtopparna. Såg det som en intressant utmaning. Det blev 4 apporter med relativt jämna avstånd. Passerade en grusväg och två ganska snäva vinklar. Liggtid cirka en timme.

11995633_10205694757740861_1357757493_n
GPS:en hittade inte mig när jag gick mitt spår – därför är det knaggligt och ser ut som om Dina gick helt fel. Men hennes är rätt 🙂

Från apporten till grusvägen gick hon som en klocka <3, men vid grusvägen var det tvärstopp. Jag väntade ut henne länge, tog ett steg fram, men hon ville inte sätta ned nosen. Jag lät henne passera och hon tog upp spåret superfint på andra sidan vägen. I efterhand kom jag att tänka på att det var avgaser som måste ha stört henne. Det passerade en bil precis när hon släpptes på spåret och det låg säkert mycket äckligt i luften kvar. Skönt att jag har huvudet med mig och inte blir irriterad på henne. Självklart visste jag att det var fel, men jag var inte intresserad av att se spår som en utmaning förut. Det var bara jobbigt och blir det så motgångar så blev jag irriterad 😦 Ändring nu 🙂 Skönt!

11998070_10205694758060869_1614378137_n

Men för säkerhets skull fotnot i träningsdagboken: Öva på övergång till grus 🙂
90-vinkeln i skogen blev svår, men jag tycker hon löste det riktigt snyggt. Jobbade envist och noggrant tills hon fann rätt och då var det inga tveksamheter.

Det blev klurigt pga blåsten, men Dina löste det bra. Början blev ganska usel (synd att GPSen inte hittade täckning första gången så att det inte går att se hur jag gick kontra Dina, men jag är glad att jag har slutat justera henne för felsteg och slutat med snitslar. Det är nyttigt för oss båda. Jag hade helt glömt hur jag gått i början och Dina hade problem med vinden – slog hit och dit för att vinda in kärnan. Men precis som i lördags ”ramlade hon över” första apporten snyggt. Valde idag att leka tillsammans med henne och apporten utan leksak och jag tror att det var bra. Hon hade mycket lättare att återuppta spåret idag, trots blåsten.

11992515_10205694758020868_463256596_n

Det syns inte på bilden, men vid sista mjuka vinkeln är det en grus/sandväg med övervuxet gräs. Här blåste det bra och det märktes att spåret hade puttats ordentligt åt sidan, upp på kalhygget vi passerade. Hon kämpade på med mellanhög nos – lät henne jobba med det hon tyckte var bäst, men fick styra henne när hon vindade in slutet (en chansning ifrån min sida) sista metrarna. Det var hon inte helt nöjd med 😉 men hon löste sista tio metrarna OK.
Lärorikt spår – särskilt för mig! Nu börjar jag se tjusningen i spåret och detaljerna även här (älskar detaljer i hundträning ❤ ).

11997047_10205694757980867_432300922_n

Innan vi åkte hem blev det en kort promenad i trollskogen för att kolla på svampstället. Nog fanns det Kantareller, men de var ganska sönder-regnade och fula :/ Dock utmärkta för en kantarellhund-elev 😀 Matte såg sin chans. De ska sparas och övas på! Visionen är att släppa henne på uppletande efter svamp nästa höst. Alltså – tanken om doftdiskriminering infrias även den *tumme upp*. Kommer bli fint det 🙂

11950912_10205694757780862_1583505743_n

11938076_10205694757860864_524578092_n
Otäckaste myrstacken när vi letade svamp …
Annonser

Lämna gärna ett tassavtryck i form av en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s