Nu när jag har bestämt att Dina ska vila från träning har jag ro att planera och drömma inför 2016. Och reflektera över året som gått förstås.
Det har inte varit något roligt år över huvud taget mer än tre saker:
Dina är fortfarande med mig. Jag har fått genomföra en underbar utbildning. Jag har vunnit många nya vänner.
Det försöker jag verkligen hålla fast vid. Mycket annat kan vi, tyvärr, skrota från 2015.
När jag ser framåt tänker jag både stort och smått. Nummer ett är att Dina ska bli frisk. Förhoppningsvis innebär det att hon kan följa med på minst lika mycket träning som tidigare, men det är svårt att säga. Att hon får vara utan smärta och kunna leka är det viktigaste.
Nummer två är att jag vill blu en bättre hundtränare.Jag syftar både på att lära andra men också att träna hundar för egen del. Att lära mig mer om pedagogik, etologi (eller hundars etologi i alla fall), inlärningspsykologi, fler varianter av hundsport och bli bättre på de jag redan lär mig om mm, mm. Jag är inte dålig nu, men jag vill bli bättre. Det kommer jag alltid vilja bli.
Just det målet är en stark drivkraft hos mig. Det innebär utbildningen jag går just nu. Det innebär också böcker, videos, artiklar, föreläsningar och absolut inte minst: övning. Men det är någonting jag tycker är fantastiskt roligt och givande.
Jag vill bli säkrare i mig själv. Sänka min prestationsångest, njuta mer av stunden, vara tacksam för det jag har och får vara med om, fokusera mindre på oro & ångest. Jag är på mycket god väg, men har många delmål kvar.
Jag vill starta mitt företag, min verksamhet. Om än så litet, så litet. Så vill jag (och ska jag) göra det.
Tanken är även att ett nytt liv ska flytta in hos oss och i mitt ❤ …
Och så hade det varit roligt att blogga mer frekvent 🙂 Kanske klyshigt att skriva i slutet av året på sin högst egna blogg. Men för mig är skrivande viktigt och självuppfyllande.
TEAM CURIOUS K9 